I torsdags var det dags att åka till Ultuna igen, andra gången på 2 månader. Fast den här gången var det åtminstone planerat.
Witos fick en rejäl förstoppning i september som resulterade i ett akut bilrace kl 2 på natten ner till veterinären. Han kunde inte bajsa under dagen och det hjälpte inte med parafinolja utan han blev bara mer och mer allmänpåverkad, till slut började han kräkas och fick svårt att gå :( , var övertygad om att det var benbitar som fastnat och att det var skdor på tarmen.
Dom röntgade honom, visst hade han benbitar i tarmen men inga skador tack och lov, däremot så upptäcktes en spricka i bäckenbenet och en pålagring mellan 6 och 7 ländkotan :(.
Pålagringen är troligen en gammal skada och sprickan vete fan hur han har fått, men som han far omkring är det underligt att deet inte har varit mer skador. Hur som helst så skulle det röntgas om efter ca 2 månader.
Jag fick lämna min stackars sjuka hund för pga av förstoppningen så hade det bildats gaser som trängt ut genom tarmen ut i blodet så han var på väg att bli blodförgiftad, han var så dålig.
Att behöva gå ut genom dörren från veterinären med ett tomt koppel i handen och veta att hunden var så dålig - även om veterinären sa att det brukar bli bättre fort bara dom kommer under vård - är en ohygglig känsla. Jag grät i bilen så jag var tvungen att stanna för jag såg inte vägen!
Men det slutade bra :) När jag ringde på em så mådde han mycket bättre, dom tyckte att han borde stanna ett dygn till men det var ingen fara att hämta hem honom så det gjorde jag. Kom ner på kvällningen och genom en dörr kommer Witos släpandes på en djurvårdare så han ville hem han också :)
Röntgen var okey så det var skönt, nu hade han inte visat något före 1:a röntgen och ingenting före den 2:a heller men det är skönt att få det på bild att det är läkt.
Men även om inte Witos har visat på någon smärta så trodde veterinären ändå att det har påverkat tarmrörelserna så därför blev han förstoppad.
Nu hoppas jag att han får måbra och ha hälsan i många år till :)